Livet är inte alltid så enkelt..
Hejsan
Hade tänkt berätta lite kortfattat om mitt liv
Mina föräldrar träffades i ungerskadelan av rumäninen, och de var förälskade. De gifte sig och efter ett tag bliv min mor gravid. de beslutade då sig för att flytta till sverige, Helsingborg. Min storasyter föddes och allt va bra, ngt år senare flyttade dem till ekeby och fem år senara föddes jag. Min syster var överglad för hon hade ju fått en lillasyster. året där på åkte pappa tillbaka till ungern/rumäninen och bad mamma att flytta till baka med oss, men mamma vägrade. året där på blev de skillsmässa, tur jag inte kommer ihåg så mkt men iaf vi bodde kvar ett litet tag till sen flyttade vi in till Helsingborg igen. Där stortrivdes vi och mamma träffade en ny man, jag var inte allt för glad för han då, han snodde ju min mamma. Men de va kanske tur de för när jag var 4 flyttade vi hem till mammas nya kille ute i Asmundtorp. Jag började förskolan eftersom de inte fanns plats på dagis och där fick jag snabbt nya vänner. åren gick Mamma gifte om sig med atorps killen och jag slutade 9an för två år sen. Bor fortfarande kvar i asmundtorp med världensbästa losses pappa och med min bästa mams. Min syster flyttade så fort hon blev 18, tur va väll de för nu står vi 10ggr närmre varandra. Min pappa bor kvar i rumäninen med sin nya fru och min halvbror som är 4år. Många kanske tycker det är dåligt att ens föräldrar skiljer sig, men tro mig det är det bästa som hänt mig, klarar knappt en vecka med min "riktiga" pappa.
Jag går andra året på gymnasiet nu, Barn och Fritidsprogrammet på Victum i Helsingborg.
Min bästa vän går omvårnad på samma skola, hon är fantastisk på alla sätt och vis.
umgås inte med så många från grundskolan, man växer ifrån varandra.
Mitt liv har alltid var lite upp och ner, men jag menar ingens liv är perfekt. För 3 månadersen gjorde jag och min pojkvänslut och ja de var väll då någon gång allt började. Min lossespappa ägde ett företag som de gick bra för tills de köpte upp ett annat som de råka gå dåligt för resultatet av de hela var att de fick lägga företaget i konkurs och de tog hårt på oss alla. De va inte så kul att få beskedet under resan med min barndomsvän.
vårt hus stod på spel och vi var helt panka kan man säga. eller de kändes som det iaf.
Jag har alltid levt som den lilla prinssesan, fått de jag pekat på och att dra in på saker fanns inte för mig. just då hade jag och pojvännen de som sämst , de blev flopp de också och som sagt gjorde vi slut. Man fick lära sig att leva med allt men de var jobbigt, spec att se min l-pappa så ledsen/deprimerad och rastlös.
Och nu ovan på detta kom beskedet att min mamma har Livmoderhalscanser.
Nu är det så här att min l-pappa har lyckats ta sig upp på benen igen och de verkar gå bra för han. jag har kommit över mitt ex men detta med mamma tar hårt på mig hon blir tröttare för varje dag som går. men förhoppningsvis till jul är allt som det ska igen. för då är alla behandlingar slut.
kan säga att det är tur att jag har mina vänner och familj.
Mitt liv går inte att kortfatta jag är komplicerad
super mycket kärlek
Beatrice
Hade tänkt berätta lite kortfattat om mitt liv
Mina föräldrar träffades i ungerskadelan av rumäninen, och de var förälskade. De gifte sig och efter ett tag bliv min mor gravid. de beslutade då sig för att flytta till sverige, Helsingborg. Min storasyter föddes och allt va bra, ngt år senare flyttade dem till ekeby och fem år senara föddes jag. Min syster var överglad för hon hade ju fått en lillasyster. året där på åkte pappa tillbaka till ungern/rumäninen och bad mamma att flytta till baka med oss, men mamma vägrade. året där på blev de skillsmässa, tur jag inte kommer ihåg så mkt men iaf vi bodde kvar ett litet tag till sen flyttade vi in till Helsingborg igen. Där stortrivdes vi och mamma träffade en ny man, jag var inte allt för glad för han då, han snodde ju min mamma. Men de va kanske tur de för när jag var 4 flyttade vi hem till mammas nya kille ute i Asmundtorp. Jag började förskolan eftersom de inte fanns plats på dagis och där fick jag snabbt nya vänner. åren gick Mamma gifte om sig med atorps killen och jag slutade 9an för två år sen. Bor fortfarande kvar i asmundtorp med världensbästa losses pappa och med min bästa mams. Min syster flyttade så fort hon blev 18, tur va väll de för nu står vi 10ggr närmre varandra. Min pappa bor kvar i rumäninen med sin nya fru och min halvbror som är 4år. Många kanske tycker det är dåligt att ens föräldrar skiljer sig, men tro mig det är det bästa som hänt mig, klarar knappt en vecka med min "riktiga" pappa.
Jag går andra året på gymnasiet nu, Barn och Fritidsprogrammet på Victum i Helsingborg.
Min bästa vän går omvårnad på samma skola, hon är fantastisk på alla sätt och vis.
umgås inte med så många från grundskolan, man växer ifrån varandra.
Mitt liv har alltid var lite upp och ner, men jag menar ingens liv är perfekt. För 3 månadersen gjorde jag och min pojkvänslut och ja de var väll då någon gång allt började. Min lossespappa ägde ett företag som de gick bra för tills de köpte upp ett annat som de råka gå dåligt för resultatet av de hela var att de fick lägga företaget i konkurs och de tog hårt på oss alla. De va inte så kul att få beskedet under resan med min barndomsvän.
vårt hus stod på spel och vi var helt panka kan man säga. eller de kändes som det iaf.
Jag har alltid levt som den lilla prinssesan, fått de jag pekat på och att dra in på saker fanns inte för mig. just då hade jag och pojvännen de som sämst , de blev flopp de också och som sagt gjorde vi slut. Man fick lära sig att leva med allt men de var jobbigt, spec att se min l-pappa så ledsen/deprimerad och rastlös.
Och nu ovan på detta kom beskedet att min mamma har Livmoderhalscanser.
Nu är det så här att min l-pappa har lyckats ta sig upp på benen igen och de verkar gå bra för han. jag har kommit över mitt ex men detta med mamma tar hårt på mig hon blir tröttare för varje dag som går. men förhoppningsvis till jul är allt som det ska igen. för då är alla behandlingar slut.
kan säga att det är tur att jag har mina vänner och familj.
Mitt liv går inte att kortfatta jag är komplicerad
super mycket kärlek
Beatrice
Kommentarer
Postat av: Mysan
jag får tårar i ögonen, jag ryser. Du är den starkaste människan jag känner. Jag älskar dig så mycket min bästa vän,jag finns hos dig varje dag, dag som natt. Det som inte dödar det härdar, kämpa på! Efter regn kommer solsken. Du och ja föralltid ! mycket kärlek till dig min prinssesa
Trackback
